Posts Tagged ‘Ruts första’

Mera påsk

5 april, 2010

Först på Påskdagen blev det äggmålning.

Påskdagen började med äggmålning som vi inte hunnit med tidigare. Alla var mycket engagerade, men sen orkade vi inte äta äggen.

Rut bakar sandkakor, serverar te och kaffe.

Här blir en sandkaka till. Efter en repriserad påskäggsjakt.

Påskhelgen 2010 bjöd på mycket sol och varmt väder. Rut var på gården och grävde, bakade kakor, gjorde te och kaffe.

Vi satte nya bokstäver på Doris kors och snyggade till på graven.

På eftermiddagen åkte vi förbi Doris grav på väg till Ellen och Hilma. Vi limmade nya bokstäver på korset och snyggade till. I Sundbyberg blev vi som vanligt väl omhändertagna och fick både god mat och efterrätt. Efter att ha varit hos Ellen och Hilma till nio på påskdagens kväll var Rut ganska slut på annandagen. Men plötsligt föreslog hennes far att de skulle gå på bio. För Ture hade först tackat nej.

På annandag påsk hade Rut en mycket lyckad biopremiär. Lilla spöket Laban: Bullar och bång i Heron city. Bra film tyckte hela familjen..

Det slutade med att hela familjen åkte till Heron city i Kungens kurva för att se Lilla spöket Laban. Ruts förväntningar var högt uppskruvade och hon hojtade ”Gå på biiiio” ideligen. Efter att ha köpt löjligt mycket popcorn och läsk äntrade vi salongen. Rad fyra med extra benutrymme. Rut och Ture hade plastbaljor att sitta på för att se bra.

Före Labanfilmen kom reklam för en film om troll. Rut blev lite rädd och ville därefter sitta i mammas knä. Och det gick ju också bra. Labanfilmen var mycket trevligare och hela familjen kunde njuta. Barnen ville sen kolla på vattenspelet och testa rutschkanorna på utsidan innan vi åkte hem.

Annonser

Sugrör funkar från och med nu

9 december, 2008

Förra veckan tränade Rut på att dricka genom sugrör. Obetänksamt av mig att introducera det på lunchhak men jag hade som tur var en pipmugg med som hon fick dricka det mesta ur. Men hon fick lite hjälp på traven av Danielle och fick nog i sig lite trots allt genom sugröret.

Slurp slurp.

Nu funkar det här också.

På fredagen var det eldprov. Återigen var vi på Södermalm och lunchade och Rut fick en aha-upplevelse. Ett av livets små upptäckter. Det börjar bli lättare att ha med Rut att göra nu eftersom hon sköter maten mer självständigt.

2+2=4

3 december, 2008

Förra veckan hade Rut feber under ett par kvällar och nätter och det var ett himla liv eftersom hon inte mådde bra. Alvedon gjorde susen även om mycket av den drickbara medicinen hamnade på pyjamasen och i sängen.

Det visade sig vara de två efterlängtade tänderna i överkäken som kom fram. Än så länge märks de mest genom att hon kan äta större matbitar och tugga ganska bra. Nu har hon fyra tänder så vitt vi vet.

Rut äter själv

29 oktober, 2008
De senaste dagarna har måltiderna ibland börjat med att Rut vägrat äta sin mat och gjort allt i sin makt för att undvika skeden som hotfullt viftar framför hennes mun. Först fattade jag ingenting. Allting tydde på att hon var hungrig. Var det maten i sig det var fel på? Skeden? Hade hon magknip eller bajs i blöjan?
 Fastare mat efterfrågas. Nu kan Rut äta själv.

Fastare mat efterfrågas. Nu kan Rut äta själv.

Så fort hon själv fick hålla skeden själv kom svaret. Hon vill äta själv. Det gör att måltiderna pågår ganska länge och att det blir mycket städning efteråt. I dag åt hon bananpengar till förmiddagsmellanmål. Hon äter det mesta vi försöker ge henne. Tiden då Rut sondmatades med ynka fem milliliter mjölk per måltid känns avlägsen.

Nu är frågan hur länge hon kan klara sig med bara två tänder i underkäken? Det är som om tandproduktionen ligger efter den övriga fysiska utvecklingen.

Will the real Rut Olsson please stand up

28 oktober, 2008
Nu ställer sig Rut upp då och då. Hon måste stå ganska bredbent för att hålla balansen en längre stund. Lättast är det om hon har något att sätta händerna på som är i knähöjd eller däromkring.
Och här står Rut.

Och här står Rut.

Första gången hos barnvakt

28 oktober, 2008

För att kunna konstla in våra löparhistorier måste först Rut vinklas in i historien. Den här gången berättar vi om att hon för första gången var hos barnvakt sen födseln. Frånsett mormor, morfar och farmor som väl haft nöjet att passa henne kortare stunder.

För några veckor sen gick startskottet för Hässelbyloppet som är ett tiokilometerslopp. Lotta hade det som revanschlopp sen hon missade tjejmilen, medan jag såg fram emot att nå en bättre tid än 2007. Lotta var taggad medan jag var ängslig.

Så den 12:e oktober Rut och Ture lämnades hos Albert och Sylvia som hade en barnfri helg. Dom erbjöd sig trots det att ta hand om våra. Emma ställde upp som materialare. Det är ovärdeligt att ha med sig vid såna här tillfällen. Emma hanterade också Assar under tiden. Inte dåligt för en hundskeptikter.

När vi efteråt hämtade Rut hade hon klarat sig galant. Hon somnade till och med utan några vidare besvär. Kanske är hon i den ålder då hon inte är så bunden till sina föräldrar. Det hjälper nog också att storebror var med.

Hur gick det i loppet då? Lotta hade som målsättning att springa på 55 minuter och kom in något senare på 56.21. Men det är det längsta lopp hon hittills sprungit så det är inte konstigt att hon kroknade något efter halva loppet. Här går hon i mål.

När Emma pressade mig före loppet på min målsättning svävade jag och sa att under 39 minuter var mitt mål. Jag ville göra en bättre tid än förra årets 39.50, men tycker alltid att det är tungt att säga det öppet. Jag spurtade i mål på 38.14. Det grämer mig lite att någon stod och ropade på en medtävlande att han eller hon skulle klara under 38 när vi passerade ca 600 meter före målgång. Jag trodde därför att jag låg lite bättre till än vad jag gjorde. Men då finns en ny tid att sätta nästa år.