Archive for the ‘Semester’ Category

Hundfjället vecka 13 2011

17 april, 2011

Andra fjällresan för Rut gick till Sälen och Hundfjället. Vi hyrde en fin stuga där vi bodde med en annan familj. Entusiasmen var hög och Rut gillade att åka. Vi åkte trollstigen ett par gånger. En gång åkte i ankarlift upp för långa röda backar. Rut tappade tålamodet när vi nästan var uppe. Plötsligt befann vi oss i början av en ganska brant röd backe. Men ner kom vi med kraftig bromsning.
Sen var det inte så dumt med lekplatsen heller. En buss var favoriten.

Rut på den långa rullbandsliften. Kallad svarta liften.

Ture åker slalom i Hundfjället.


Rut och bussen på lekplatsen. "Hallå där, köp blåbär." sa en röst i bussen. Det roade barnen.

Annonser

Höstuppdatering

25 november, 2010

Sommaren 2010 del 2

19 augusti, 2010

Från Pöllau åkte vi vidare till Graz. Vi stannade till på vägen för att bestiga Schöckl. Barnen åkte linbana upp med Marcus och vi andra gick upp. Högst upp fanns en lekplats där barnen lekte länge och väl. Det fanns också ett Gasthaus där vi åt. Efter vi ätit gick vi över fjället och tittade ner över andra sidan.

Högst upp på Schöckl, 1600 meter över havet. Vidunderlig utsikt över alplandskapet.

Vi åkte linbana ner från berget Schöckl. För barnen blev det båda vägarna och de var helt oberörda.

Från Schöckl åkte vi vidare till Graz. Där bodde vi en natt i lägenhet och på kvällen åkte vi upp på ett högt berg mitt i stan. Det var väldigt varmt.

Uppe på Schlossberg. Mer vatten och jos.

Google maps är inte pålitligt för vägbeskrivningar mellan Österrike och Kroatien. Men vi fick minst en timme av den slovenska landsbygden med sina många vinodlingar och åkermark.

Efter en lång jobbig bilresa anlände vi till Vrsar i Kroatien.

Det viktigaste stället i Vrsar, Kroatien blev Den blinkande glassen som barnen döpte det till, efter den vagt blinkande glasskylten. Här åt vi glass varje dag på väg hem från stranden upp för backarna. Ibland åt vi två.

I köket i Vrsar. Ture med sitt DS, Rut spelar och sjunger Astrid Lindgrensånger.

Snurra mig! Rut ville bli våldsamt aktiverad i vattnen precis hela tiden. Hoppa, jag vill hooooppaaaa.

Rut med klänning och armpuffar på stranden i Vrsar.

Rut käkar fortfarande välling till frukost, men inte ofta så här vid bordet.

En dag åkte vi bil till Lovran och hälsade på kusin Alex och morbror Olov och Monica. Dom var där i två veckor och bodde på hotell. Vi åt god pizza- och pastalunch, badade och timmarna flög iväg.

Det var varmt i havet i Lovran. Ture och Alex var i vattnet i två timmar utan att gå upp. Rut var i kortare.

Morbror Olov, Monica och kusin Alex var också i Istrien, i Lovran. Vi åkte och hälsade på dem en dag.

Den slitna kalkstenen i trapporna kunde vara väldigt hal. Här på väg ned mot blinkande glassen.

Rut var väldigt ivrig att få åka båt. Till slut gjorde vi det, men då ville Rut ganska snart inte längre åka båt. Men det blev en fin tur in i Lim fjord med utflykt till en grotta där vi fikade innan vi åkte tillbaka till Vrsar.

I kalkstensberget i Limski zaljev (Lim fjord), fanns en sjörövargrotta. Rut vid kanonen.

Det kom en film

16 augusti, 2010

Det kom en dokumentär film från morbror Olov:

Sommar 2010 del 1

14 augusti, 2010

Efter några dagars semester hemma tog vi flyget till Wien på måndag 12 juli. Tur att vi åt på Arlanda eftersom vi glömt be om vegetarisk mat på planet. Dessutom tog maten slut. Ture smakade i alla fall på ölkorv som var med i lunchpaketet.

Vi tog S-bahn in till stan, men tappade Tures bilsits ner under pendeltåget. En vänlig lokförare klev ner på spåret och hämtade upp den. Det var 36 grader när vi kom fram. Ganska svettigt.

S-bahn på väg från flygplatsen in till Wien. 37 grader varmt.

Efter en hel del mankemang kom vi sent till hotellet. Vi åt smörgåsar med ost till kvällsmat och försökte få nattsömn i det otroligt varma rummet. Hotellet låg nära Volks Prater, som är en stor, stor park i Wien. På vägen in hade vi noterat ett stort pariserhjul och bestämde oss för att gå och titta närmare på det.

Det visade sig att det låg i en gammal fin nöjespark som vi inte kände till. Vi bestämde oss för att börja med att åka upp i det stora hjulet. Ture var tveksam men följde med. Sen var det mamma och pappa som nästan ångrade att de åkt upp. Lite känsliga för höjden.

Hela familjen åkte upp i Pariserhjulet i Prater och Ture och Rut njöt av utsikten från 1800-talsmaskinen. Föräldrarna inte lika mycket.

Förmiddag blev eftermiddag i parken och vi hann med att göra ganska många saker.

Ponnyridning i liten manege i Prater.

Rut åker litet tåg, Liliputbahn im Prater, med Peder.

Rut och Lotta i så kallad radiobil. Prater, Wien.

Syskonen åker gammal karusell i Prater, Wien.

Efter några timmars vilopaus på hotellet tog vi en promenad till en annan närliggande park. Där åt vi middag och kollade på skulpturer och växter.

På onsdagen checkade vi ut från hotellet och tog taxi till hyrbilsföretaget. Efter lite krångel kunde vi ta fram vår vägbeskrivning och ge oss av söderut genom Österrike, mot Pöllau.

I byn Pöllau bodde vi fint på Gasthaus, med ganska farliga lekdon.

Ah, hösten i Paris

7 oktober, 2009
Röda Kvarn med världens längsta kö utanför.

Röda Kvarn med världens längsta kö utanför.

Ture och pappa högst upp i Eiffeltornet. Men Ture var inte på fotohumör.

Ture och pappa högst upp i Eiffeltornet. Men Ture var inte på fotohumör.

Efter en stärkande varm macka vill Rut gå själv. Mot Luxemburgparken.

Efter en stärkande varm macka vill Rut gå själv. Mot Luxemburgparken.

Ture i husvagnen i Luxemburglekparken

Ture i husvagnen i Luxemburglekparken

Rut och Ture leker i husbilsekipaget Luxemburgparken

Rut och Ture leker i husbilsekipaget Luxemburgparken

Ture i den gamla fina karusellen, Luxemburgparken

Ture i den gamla fina karusellen, Luxemburgparken

Rut åker modernistisk karusell i Luxemburgparken

Rut åker modernistisk karusell i Luxemburgparken

Nästan hela gänget i Luxemburgparken.
Nästan hela gänget i Luxemburgparken

Många långa trappor i Montmartre.

Många långa trappor i Montmartre.

Snart blir vi föremål för kyparns ilska. Vi ville bara äta crêpes på väg upp till Sacre Coer.

Snart blir vi föremål för kyparns ilska. Vi ville bara äta crêpes på väg upp till Sacre Coer.

Solen skiner i Lysekil

18 augusti, 2009

Ture och Rut testar gungande motorcykel i stadsparken i Lysekil.

Ture och Rut testar gungande motorcykel i stadsparken i Lysekil.


En dag kom solen till Lysekil. Vi promenerade till stadsparken och barnen lekte på lekplatsen. Några män lagade fontänen och Ture och Rut kollade med spänning på.

Efter lunchpizza i stadsparken i Lysekil.

Efter lunchpizza i stadsparken i Lysekil.

Sömnlös ett plus-åring

30 juli, 2009

Under våren har Rut slutat att sova på dagen. Det händer att hon tar sig en lur, senast i dag när hon åkte bil i ösregn, men det kräver att förutsättningarna är de rätta. Det är bra om hon är hemma utan storebror, om hon åker bil eller vagn. Men inte ens under de bästa förutsättningarna är det säkert att hon somnar. Oftast sover hon inte på dagen. Kanske beror det på sommarljuset.

När hon å andra sidan sover en stund på dagen, allt mellan 20 minuter och två timmar, somnar hon sent. Idag klockan tio på kvällen. När hon börjar på förskola om tre veckor kommer allt förmodligen att förändras.

Rut har börjat att bajsa mycket mer sällan än tidigare. Ofta bara en gång om dagen ibland två, tre gånger. Sakta men säkert går det åt rätt håll. Efter att vi var i Göteborg under våren kunde vi konstatera att hon inte klarar att dricka mjölk. Hon drack av Tures mjölk på ett hamburgerställe och magen slog bakut direkt. Därför kör vi mjölkfritt även om vi fuskar med glass och annat som innehåller mjölk.

Regnet faller i Lysekil

30 juli, 2009

Rut gillar klätterrutchkanan på lekplatsen hos farmor.

Rut gillar klätterrutchkanan på lekplatsen hos farmor.


Innan regnet kom med besked hann Rut och Ture leka en god timme på gården. När vi senare skulle äta lunch nere i tömde molnen ur sig allt de hade och vi fick återvända hem till baslägret. Vi kom fram vid halv tio i går kväll. Lotta åker hem på söndag för att jobba. Barnen och jag stannar till 11 augusti.

Första besöket på Gröna Lund

27 juli, 2009

Idag tog vi tunnelbana och buss till Grönan. Mest för Tures skull, men det visade sig att även Rut hade utbyte. Hon sov inte på hela dagen, vilket i och för sig inte är ovanligt, och var på ett strålande humör. Vi började med att åka Flygande elefanter där Rut halvägs in i loppet sa Färdig och började ta av sig säkerhetsbältet. Hon lät sig lätt övertalas och vi fortsatte till det var färdigt. Ture och Lotta åkte under tiden Nyckelpigan.

Här premiäråker Rut i Flygande elefanter. Perfekt.

Här premiäråker Rut i Flygande elefanter. Perfekt.

Sen avverkade vi Farfars bilar, som Ture kallar dem. Jag och Rut tog en egen bil medan Ture galant rattade ekipaget före oss. Efter att vi ätit så mötte vi upp med Jessica, Björn, Ellen och Hilma. Men först åkte vi Blå Tåget. Det gillade varken Rut eller Ture. Rut blev jätterädd och skrek. Ture blundade och höll för öronen.

Vi kollade in Tobbe Trollkarls show och Björn fick agera i ett nummer. Rut kan knappast ha förstått storheten i detta, däremot var Ture förundrad.

När Ture gjorde Lustiga Huset ägnade sig Rut åt utforskande promenad på området. Allt för att inte somna. Vi avrundade med lite lotterier och skicklighetsspel innan vi avslutade med karusellåkning.

Rut rider on a horse with no name.

Rut rider on a horse with no name.

På vägen hem somnade slutligen Rut helt utschasad.