Archive for mars, 2009

Tures gipsade arm

27 mars, 2009

Idag fick Ture gå till förskolan för första gången sen han fick gipset. Det blir en kort dag där.

Om två, tre veckor ska det vara okej igen

Om två, tre veckor ska det vara okej igen

Dagens utflykt: köpa servoolja på SAAB

27 mars, 2009

Dagens utflykt gick till ingemanslandet kring OK/Q8 vid Slakthusområdet. Det är lite krångligt att ta sig dit med kollektivtrafik och vi – Rut, Assar och Ruts pappa – tog bussen till Gamla Enskede och promenerade den sista kilometern. Vi stannade vid bageriet i det gamla konsumtionsföreningshuset och fikade ostfralla och en bulle.

Rut gillade galleriet som också finns i huset där hon kunde klinka på ett piano och titta på de fina tavlorna av Jorgo Krallis. Det fanns ett par stycken tavlor som hade gjort sig bra hemma. Stärkta av fika, konst och pianoklink promenerade vi till SAAB och köpte två liter olja. Vi försökte sen ta bussen till Kärrtorp, men vi missade den och gick istället till Blåsut och tog tunnelbanan till Skärmarbrink. När vi skulle byta plattform fastnade vi i hissen.

Och inget nödkit hade vi med oss. Jo, ett fruktbröd från bageriet. Jag tänkte på när Lotta satt fast i en hiss vid Fridhemsplan i en timme. Men vi hade bättre tur och fick hjälp efter bara fyra tryck på nödsignalen. Allt löste sig. Rut somnade av utmattning när vi kom till Bagarmossen. Hem ljuva hem.

Ögonsjukhuset revisited plus gipsad bror

26 mars, 2009

I tisdags var Rut på barnavdelningen vid S:t Eriks Ögonsjukhus för ett remitterat återbesök. Svullnaden har nog gått ner något men det vänstra ögat är fortfarande annorlunda jämfört med det högra. Tre olika läkare kollade på Ruts öga och kunde inte riktigt klargöra vad det är. Teorierna är huvudsakligen två:

1. En vagel som har börjat tillbakabildas. Det som talar för är att det nu ser ut som om det finns små flikar på insidan av det undre ögonlocket. Vad som talar emot är att ögat svullnar tydligt när Rut gråter.

2. En ansamling av blodkärl – en godartad tumör. En ofarlig sak som brukar uppträda innan barn fyller ett år och sedan växa bort. Ruts ålder talar emot den teorin.

Ingen av läkarna kunde säga riktigt vad det var Rut har, men hennes syn påverkas inte. Nu ska hon få ögondroppar med kortison i för att se om det gör att svullnaden går ner. Återbesök blir det om en månad då de vill följa hur det utvecklas.

Förutom att bli undersökt av vardera tre läkare, fick Rut ögondroppar som skulle verka i 40 minuter för att sen bli undersökt ytterligare en gång. Då kollades om hennes syn påverkades,  men något brytningsfel har hon inte och allt verkade okej.

Efter att ha bråkat och skrikgråtit när läkarna bände upp hennes öga slocknade hon utmattad i snålblåsten nerför Fleminggatan.

Samtidigt som Rut undersöktes som bäst klättrade Ture i träd på förskolan. Han tappade taget och föll. Eftersom jag glömt mobiltelefonen hemma kunde jag inte bli nådd. Stackars Ture fick vänta på förskolan i två timmar innan Lotta kom och hämtade honom.

Vi väntade hemma först eftersom vi tyckte att han återhämtade sig ganska bra. Efter samtal med vårdcentralen och Astrid Lindgrens barnsjukhus åkte Ture och Lotta iväg för röntgen av armen.

Vi segade lite på det hela eftersom bilen är trasig och det tar en timme med tunnelbana och buss till Astrid Lindgrens vilket är närmsta ställe för skelettröntgen.

Röntgen visade en liten, ovanlig och lite komplicerad fraktur i armbågen och Ture fick gips. Det är han först i familjen att ha. På måndag ska han röntgas igen för att kolla att det läker på rätt sätt. Prognosen är att vara gipsad i 2-3 veckor. Hoppas verkligen att han kan vara med i skidskolan som vi bokat åt honom.

J´acusse

12 mars, 2009

För några veckor sedan anklagade jag Rut felaktigt för att ha förstört mina högtalarelement. Nu är de lagade och skön musik ljuder på Kolbäcksgränd.

En av julklapparna i år var en elvisp. Den har vi varit glada för men vi hann bara använda den ett fåtal gånger innan det var fel på den. Eftersom jag låtit Rut leka med den – när den inte var inkopplad – dunsade den i golvet några gånger. En dag fungerade inte längre hastighetsreglaget. Det gick inte att rubba.

Jag anklagade så klart Rut för att ha tappat den i golvet en gång för mycket och började min vana trogen att dissekera apparaten. På den tredje dagen lyckades jag lokalisera problemet. Då hade nån skruv tappats bort och några små plasthakar gått sönder. Luckan till mixerstavsuttaget på baksidan av maskinen var uppfälld. Då spärras de fasta hastighetslägena av säkerhetsskäl.

Rut var alltså oskyldig och jag tvingades till en offentlig ursäkt. Och här är den. Förlåt mig.

Filmtajm

12 mars, 2009

Istället för att behöva skriva lägger jag upp fyra filmer.

1. Ruts morgonrutin.
När vi ska till dagis är det en hel del som ska klaffa. Nu slipper jag bära Rut eftersom hon nu reder sig själv så det är en lättnad. Hon använder någon slags reptilteknik för att hasa nerför trappen. Snyggt Rut. Nu behöver jag inte bära dig nerför trappen längre.

2. Assar får schabrak.
Efter att ha varit väldigt skeptisk till Assar har nu Rut upptäckt att man kan ha viss användning av honom. Assar har blivit så kärvänlig efter att ha blivit matad av Rut från bordet. Det gör att han utsätter sig för en del obehag med vetskapen om att minimatte snart kommer att belöna honom med en saftig macka.

3. Rut åker bob från förskolan.
Varje dag till och/eller från förskolan nynnar Rut på Paul McCartneys We all stand together. Det är ett så typiskt inslag i Ruts liv att jag var tvungen att dokumentera det. Precis som jag önskade bröt Rut ut i spontan sång medelst åkande bob. Vad som inte syns på filmen är att Rut trillade av boben flera gånger eftersom hennes ben tenderade att hamna utanför fotstöden så att hon till slut gled av boben skrikandes med ansiktet ner i snön. Allt för Assars morgonpromenad.

4. Rut och Judit älskar att skrika.
Det här påminner om Monty Pythons sketch om mannen som älskar att skrika. Men här är det två småttingar som älskar detsamma. Det är oerhört plågsamt att lyssna på. Tortyr.

Rut på S:t Eriks ögonsjukhus

12 mars, 2009

Eftersom läkaren på vårdcentralen inte tyckte att ögat var något att bry sig om vände vi oss till Ruts barnmorska som tyckte att vi skulle ta oss till S:t Eriks ögonsjukhus. Så vi åkte dit förra onsdagen. Väl där möttes vi av skyltar som gjorde sitt bästa för att få alla människor som inte fått syra i ögonen att vända i entrén och gå hem be till gud och ta ett ögonbad.

Vi fortsatte in och fick träffa två olika ögonläkare som kunde konstatera att det kanske kunde vara en ansamling av blodkärl. Inte ovanligt och inte farligt, men vi undrar ändå varför det tycks bli tydligare och tydligare för varje vecka som går.

Vi blev lovade en remiss till en ögonläkare som är specialiserad på barn. När det inte kommit någon ringde jag i tisdags och fick veta att de ännu inte skrivit någon. Inom två dagar skulle de höra av sig om vad de beslutat. Uppenbarligen ligger Ruts papper långt ner i högen. Vi får antagligen fortsätta tjata för att få en riktig koll av hennes öga.

Ruts vänstra öga ser inte riktigt bra ut.

Under Ruts vänstra öga ser det inte riktigt bra ut.

Läkarbesök och annat

2 mars, 2009

I fredags hade jag och Rut fullt upp. Vi började med ett besök på vårdcentralen för att kolla upp hennes vänstra öga. Precis under ögat har Rut ett blodkärl som stundom är rejält utbuktande och gör att det ser ut som om hon har en svullnad precis under ögat.

Problemet är att det syns tydligast när Rut är upprörd eller lite då och då så även om läkaren tittade noggrant är det inte säkert att han såg det vi ville att han skulle se. Läkaren trodde inte att det var något att göra något åt och att det är vanligt att man har ytliga blodkärl i ansiktet. Han trodde att det växer bort.

Efter det beskedet besiktigade vi SAAB:en, åkte till Fasta Centrum för att handla och äta. Sedan hem, hämtade Ture och promenerade med Assar. Vi passade på att åka lite pulka innan vi gick hem för att laga middag.

På lördag fick Rut somna hos Tures kompis vars föräldrar spontant bjöd in oss på middag efter skid- och pulkaåkning i vår närmsta pulkabacke. Rut stortrivdes med att leka med Fridas och Fannys leksaker. Eftersom det blev sent fick hon somna i en resesäng på övervåningen. Sedan blev hon buren sovande hela vägen hem.

Söndagen ägnade Rut åt att vara hemma och vila upp sig. Eftersom skid-VM inte intresserar henne nämnvärt kunde hon istället glädjas åt att Tures kompis Simon kom och hälsade på en stund. Medan pojkarna klädde ut sig till rövare och spindelmannen ville Rut ha på sig Tures avlagda kycklingdräkt. Det värmer i ett föräldrahjärta att se gamla leksaker komma till användning.

Morfar på besök

2 mars, 2009

Den här bilden kom inte med i förra inlägget, men här är den.

Morfar på blixtvisit i Bagarmossen.

Morfar på blixtvisit i Bagarmossen.

Februari 2009

1 mars, 2009

Den här månaden kom och gick utan att det skrivits vidare mycket hos baberut. Morfar har kommit och farit igen, Assar verkar ha frisknat till avsevärt, Ture har blivit fem och haft kalas. På hans kalas klädde Rut ut sig och Tures fina läkarset kommer äntligen till användning ordentligt.

Dr Rut om jag får be.

Dr Rut om jag får be.

Snön har kommit och stannat kvar ett tag nu och vi har åkt pulka, bob och skridskor. Rut fick hänga med till Kärrtorps IP häom veckan och sitta i sin vagn i båset medan jag provade mina nyslipade skridskor. Det gick bra tills Rut fick smak på isen och hela tiden ville vara med ute på rinken. Det var alldeles för mycket barn och ungdomar på isen för att det skulle funka.
Rut vid rinkside

Rut vid rinkside

 

Rut propsar på att ha min hockeyhjälm på sig.

Rut propsar på att ha min hockeyhjälm på sig.

Allteftersom Rut blir bättre och bättre på att gå blir det också tråkigare att bara åka i vagnen. Nu är också vädret lite mer lekvänligt tidigare. Så Rut får hoppa ur vagnen och kolla runt lite.
Rut vill inte längre bara åka vagn.

Rut vill inte längre bara åka vagn.

Pulkaåkning verkar Rut tycka ganska mycket om. Det är förstås roligt att göra som storebror och kunna hänga med när vi andra åker. Här testar hon Tures bob.

Nu hoppas vi att familjen Sunnerdahl/Kruk blir friska så jag och Rut kan få lite sällskap.