Bajskorv

Rut ärver Tures.

I dag kom Ture och Lotta hem från ICA Bea med ett par överraskningar: en pruttkudde och en bajskorv i plast. Rut blev väldigt förtjust i båda och tillråga på allt sa hon bajskorv för första gången.

Hon säger många andra ord också även om vi kanske bara förstår hälften. Vanliga ord just nu är:
Kom Ture, strumpor, vantar, bil, gå ut, Hanna (kompis på dagis), macka, yoghurt, dricka, Assar, nej, äpple, Pippi, bäbisch.

Än så länge har Rut bara haft en sjukdag från förskolan. Hon hade endagarsfeber förra söndagen, och fick stanna hemma på måndag. Hon trivs storartat på förskolan, där hon gillar att rita, måla och sjunga. Där sover hon också middag utan problem. Uppåt två timmar kan hon sova på dagen. Här hemma är det sämre med den saken. På helgerna sover hon i stort sett aldrig mitt på dagen längre.

Till skillnad från storebror så är Rut morgonpigg. Oftast vaknar hon mellan kvart över sex och halv sju oavsett när hon somnat kvällen innan. I dag somnade hon tidigt eftersom den här dagen har en extra timme. Kanske vaknar hon halv sex i morgon?

Sömnlös ett plus-åring

Under våren har Rut slutat att sova på dagen. Det händer att hon tar sig en lur, senast i dag när hon åkte bil i ösregn, men det kräver att förutsättningarna är de rätta. Det är bra om hon är hemma utan storebror, om hon åker bil eller vagn. Men inte ens under de bästa förutsättningarna är det säkert att hon somnar. Oftast sover hon inte på dagen. Kanske beror det på sommarljuset.

När hon å andra sidan sover en stund på dagen, allt mellan 20 minuter och två timmar, somnar hon sent. Idag klockan tio på kvällen. När hon börjar på förskola om tre veckor kommer allt förmodligen att förändras.

Rut har börjat att bajsa mycket mer sällan än tidigare. Ofta bara en gång om dagen ibland två, tre gånger. Sakta men säkert går det åt rätt håll. Efter att vi var i Göteborg under våren kunde vi konstatera att hon inte klarar att dricka mjölk. Hon drack av Tures mjölk på ett hamburgerställe och magen slog bakut direkt. Därför kör vi mjölkfritt även om vi fuskar med glass och annat som innehåller mjölk.

Rut barnvakt

Fångarna på fortet.

Idag fick Rut väckas efter att hon flera kvällar somnat sent. Vi hade i uppdrag att passa Judit ett par timmar på förmiddagen. Vi tog med Assar på gröna linjen, bytte till röda och anlände till Zinkensdamm vid niotiden.

Judit tog emot oss med sedvanlig gästvänlighet. När så det stora ögonblicket var inne och Judit skulle skiljas från sin far tyckte nog han att det var svårast. Rut hade däremot lite humörsvängningar eftersom hennes mage var i olag. Vi gjorde slut på sex blöjor innan vi kom hem igen. Väl hemma har ytterligare tre gått åt.

Det är majskrokar som gäller när humöret sviktar.

Medan Stefan var borta ägnade vi oss åt att äta majskrokar, russin, läsa böcker, bollspel och sjunga barnvisor. En stund ville tjejerna vara i Judits säng och härja. Sen kom Stefan hem igen. Så nu är jag och Rut certifierade barnvakter?

Fortfarande leker inte tjejerna med varandra men de bråkar om saker och platser samtidigt som de också har börjat dela med sig saker till varandra så nånting socialt är på gång.

Rut och laktos

Nu har Rut fått äta laktosfri yoghurt i ett par veckor och det verkar fungera ganska bra. Ruts problem är att hon blir lös i magen och att hon då småskvätter hela dagen. Till slut blir hon öm och sårig av det.

Den sista tiden har det gått bättre och kanske beror det på yoghurten. Vi får nog utöka sortimentet hemma så hon slipper laktosprodukter i ännu högre utsträckning.

Men eftersom hon är förkyld påverkas magen negativt ändå så nu är det lite fler blöjbyten igen. Och idag har hon varit piggare men fortfarande lite snorig och hes annars är det som vanligt.

Tuff vecka

Efter mitt mått har jag och Rut en tuff vecka. Måndag: besök hos BVC, tisdag: sjukgymnast för mig, onsdag: Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det ska nämnas att vi tänker på Jessica som slet av hälsenan i söndags. Hon har en tuffare vecka än vi.

Ruts officiella vikt är nu 10,5 kilogram och hon är 78 och en halv centimeter lång. Samtliga mått ligger i mitten av normalkurvan. Perfekt.

Nu väljer Rut allt oftare att gå istället för att krypa och hon pratar mer och mer. Hennes Favorit är att sjunga med i Paul McCartneys We all stand together. Nu härmar hon refrängen. Så oväntade vändningar livet innehåller.

Hennes kirurg hade inte så mycket att säga annat än att allt såg bra ut men han rekommenderade att vi ger henne lavemang när hon inte bajsar ordentligt. Problemet är att hon ibland har svårt att få ut allt som hon behöver. Det leder till att hon bajsar många gånger och lite lite åt gången. Det är då hon blir sårig. Om det går att undvika är det förstås bra.

Angående Ruts magsjuka som hon hade precis före jul sa kirurgen att Hirschsprungbarn lättare reagerar på en infektion eller bakterier genom att tarmen överreagerar. En del barn med Hirschsprung får det ofta andra inte alls. Rut har fått det en gång på ett år vilket kirurgen bedömde som att hon förmodligen kommer att råka ut för det igen och kanske fler gånger. Problemen brukar avta med ålder.

Imorgon bakar vi bullar och sockerkaka till Tures kalas.

Ett litet steg för mänskligheten och Ruts första egna

I torsdags tog Rut sina första två steg utan att hålla i sig i något. Det hände i vardagsrummet när hon blev intresserad av att nå en grej. Sen en tid tillbaka har Rut bestämt tagit oss i händerna för att få oss att gå med henne så hon har varit väldigt målinriktad. Då och då händer det nu att hon tar sig ett steg eller fler. Snart börjar det nya livet på två ben.

Övriga aktiviteter som Rut ägnar sig åt just nu är krypning i trapp. Det är ett intresse som hon under julledigheten ägnat sig åt på Moderna museet, Sjöhistoriska museet och på restaurang Chutney. Det svåra är att komma ner igen. Mamma och pappa hämtar och så börjar det om igen.

Klädintresset är fortsatt starkt. Allt hon kommer över hänger hon runt halsen. En favorit är pappas fula nödbadbyxor. Senast i kväll bar hon dem som ett huckle. Därefter mammas underbyxor som halsduk.

Eventuellt kommer Rut att vara lika verbal som brorsan. Hon har börjat säga nej genom att skaka på huvudet – ett alternativ till att tokskrika – och skrämmas med bu. Andra ord är mu, hej då med vinkning till, titta och lampa. Det bästa är när hon sjunger på Paul McCartneys och the Frog Chorus låt We all stand together: Bom, bom, bom – Ba-i-ya. Samtidigt tittar hon intensivt på oss eftersom hon vet att det genast sätter igång allsången. Det är som om familjen har fått en nationalsång.

Igår var också Axel från Hornsgatan på besök. Rut var bara vaken under halva besöket, men var sen glad över jämnårigt sällskap. Än leker de inte så mycket tillsammans utan var och en för sig men de vill gärna sno varandras leksaker. Gräset är redan från början grönare på andra sidan.

Nästan ett år efter operationen är nu Ruts bajs korvigt och fast ibland. Om det beror på maten, tarmen eller snarare hur mycket av varje faktor som spelar in vet vi förstås inte. Men det gläder oss mycket att bajset kommer ganska sällan – oftast på morgonen och kvällen.

In sickness and in health

Aldrig hittills har hela famlijen varit däckad av sjukdom samtidigt och det är en dag som jag bävar inför. Men nu balanserar vi farligt nära den gränsen.

Det är dag fyra här i sjukstugan och det är framgång och motgång. Rut har antagligen ett förkylningsvirus som satt sig på hennes mage. Hon har kräkts oregelbundet och aptiten har varierat. Nu bajsar hon mer normalt och åt riktig lunch idag, men kräktes å andra sidan för första gången på två dagar. Kanske är det nåt med hennes välling som hon inte riktigt fixar för det är alltid den som kommer upp.

Jag var själv sjuk i onsdags och torsdags, men det var nog biverkningar av min antiinflammatoriska medicin. Lotta är förkyld och åkte till Ukraina på jobb över helgen.

Bonusen kom i kväll då Ture började klaga över ont i örat. Först trodde jag att det var ett uppmärksamhetstrick eller ett mamma-är-bortrest-trick men jag insåg ganska snart att det inte kunde vara så. Förvånansvärt kvickt fick vi en tid på Farsta Närakut – som läggs ner av borgarna till nyår så det var sista gången vi var där – där en snäll läkare skrev ut penicilin trots att det egentligen stred mot nuvarande riktlinje.

Den säger att man först ska ha feber innan man får börja knapra penicilin. Eftersom jag själv haft ett otal öroninflammationer – även under senare år – blir jag skitarg eftersom det gör så förbannat ont att ha öroninflammation. Dessutom har man alltid klimax av det onda på natten vilket gör allt ännu jävligare. Så egentligen skulle vi ha väntat tills Ture fått feber innan vi kunnat åka till nån akut för att få penicilin utskrivet.

Inte för att jag inte förstår att vi måste trappa ner på penicilinet, men den som är sjuk måste väl ändå få rimlig smärtlindring och hjälp. Så Tures resa gick från feber i helgen via falsk krupp och nu en öroninflammation som avslutning. Nu får det vara slut på sjukeländet.

Behöver jag tillägga att Assar går på antiinflammatorisk medicin för artros som smärtar i hans vänstra ben?

Sömnen II – shitty deluxe

Så blev natten så dålig som man inte ens kunde drömma om. Rut började med att kräkas vid elva. Hon kräktes under hela natten, och hade diaré, men var ändå på bra humör. Ture som var febersjuk natten innan fick ett anfall av falsk krupp. Ett av de värsta han haft. Det är fasansfullt eftersom han har svårt att andas och hostar fastän det knappt går.

Så klockan tre gick vi ut på balkongen för att svullnaden skulle gå ner. Det gjorde den, men så fort han kom in förvärrades läget. Det blev nog mellan 40 minuter och en timme på balkongen i natt. Samtidigt som Rut småkräktes och bajsade samtidigt. Nu är det värsta över för barnen. Förhoppningsvis klarar jag och Lotta oss, men det är ju inte säkert.

Tack Stefan för rubriktips.

Sömnen

Ruts sömnvanor har ganska länge sett ut som nu. Vi lägger henne vid sju med välling och hon får sen somna själv i mörkt rum. Det är inte en helt igenom perfekt rutin. Rut brukar gråta eller gnälla lite innan hon somnar. Oftast går det väldigt bra. Har hon tur sover hon hela natten, men det händer lite för sällan.

Ibland vanknar hon av hunger, ibland av bajs och ibland vaknar hon för att vara på gott humör. Ibland vaknar hon för att hon är har hon i magen eller är sjuk. Just nu har hon en förkylning. Familjens nattsömn har på ett nästan obemärkt sätt gått från att vara okej till att vara eftersatt. Som värst har det varit fyra blöjbyten på en natt plus välling. Dessutom kommer Ture in i sängen de flesta nätter.

Därför kollar vi nu efter en våningssäng så att åtminstone en eller två av oss kan få sova lite bättre. En sån med bred nederslaf och vanlig 80 cm eller 90 cm ovantill. De försvinner lika fort som de dyker upp på Blocket. Vi behöver en snart, för familjens bästa.

Igår var Rut och hälsade på hemma hos Molly tillsammans med Livia. Haken var att Rut inte sovit på dagen. Hon kom dit vid kvart över två och vid kvart i fyra var hon en spillra.  Lotta och Ture var med och njöt av tårta och god fika. Rut åt också lite tårta. Sen sov hon en kvart i bilen hem för att sedan vara vaken till kvart över sju.

Det verkar som om våra barn inte behöver särskilt mycket sömn.

Åter på Astrid Lindgren

Bara ett rutinåterbesök hos Ruts läkare i måndags. Ingen fara. Rut och jag kom lite sent, men blev ändå väl emottagna. Efter kvick vägning och mätning fick vi veta att hon väger 9 350 och är cirka 75 centimeter lång.

Rut var vid gott mod och drog runt i rummet och undersökte det lilla som finns i ett undersökningsrum. Hennes kirurg kände på ärrbildningen i ändtarmen och konstaterade att det kändes mjukt och bra. Han påpekade också att det inte stod någon avföring i tarmen. Det betyder att hon kan tömma tarmen som hon ska.

Vi diskuterade hur Rut mår och det är inte så mycket konstigheter. Jag påstod att hon periodvis bajsar ofta. Kanske upp till maximalt tio gånger på en dag. I efterhand tror jag att det var en viss överskattning. Sex, sju hade nog varit mer sanningsenligt. Problemet är att hon då blir sårig i rumpan och om Rut då får vara utan blöja betyder att det kan bli bajs lite överallt. Andra dagar bajsar hon bara två, tre gånger.

De enda kostråden vi fick var att undvika mjölk till Rut på grund av sockret som ofta ger Hirschsprungpatienter visst besvär. I övrigt behöver inte så små barn fiberrik mat så det behöver vi inte tänka på om det är bra eller inte. Rut kommer att få pröva sig fram för att lära sig och oss vad hennes tarmar fixar och inte.

Appropå bajs här och där. Härom morgonen trampade jag i bajs, bytte strumpor för att en stund senare upptäcka att jag hade bajs på byxorna också. Lotta skrattade så klart åt mig. En kvart senare fick jag ett sms från henne där hon stod på tunnelbaneperrongen och konstaterade att hon hade bajs på handväskan.